En kväll i staden...

...får man sig ännu en musikalisk upplevelse.
På fredagen (se föregående inlägg) fick man sig en dos spelglädje med musikalisk lekfullhet, så på lördagen var det dags för ännu en variant av alla de upplevelser Fru Musica kan erbjuda.

Malin Widefjäll och Cecilia Hilmerby hade denna lite grå och blåsiga novemberkväll anordnat sin examenskonsert på Musikmuseet (beläget bakom Dramaten, intill hovstallarna om ni undrar).

Malin och Cecilia har gått färdigt sina utbildningar på Musikhögskolan och ville denna kväll visa för oss andra vad de under dessa år tagit till sig.

Undertecknad saknar kompetens och vilja att fungera som recensent utan jag kan bara säga att det var en rejäl dos av just kompetens och vilja som levererades denna kväll. och naturligtvis stora mått av kärlek till musiken och sina instrument.

Att de verkligen, som jag sa till Cecilia, inte gjort det lätt för sig utan verkligen ville spänna bågen så mycket som möjligt utan att brista kan nog var och en förstå när man ser styckena de valt.

 Cecilia Hilmerby

Malin levererade bland annat fyra stycken av gamle herr Bach ur Partita. För en som fortfarande har problem med Dylans "Blowing in the wind" var fingrarnas flykt över vilolinens bräda rena miraklet. Cecilia bjöd på Steve Reich (polarpristagare) och att ta sig an denne modernist och minimalist är klart jämförbart med att bestiga K2 (utan syrgastub). Cecilia tog också chansen att uruppföra sin lärare Gunnar Valkares nyskrivna stycke "Desiderio di natura". Kompositören såg rätt nöjd ut när han stegade upp på scenen för att tacka Cecilia.
Ja, det blev en fin och trevlig kväll alltså. Att det efter konserten serverades en välsmakande buffé gjorde inte saken sämre precis.

Malin Widefjäll

Ja, så slutligen önskar vi dessa begåvade unga kvinnor, och deras medverkande vänner, all lycka i en med all säkerhet ljus framtid.

En kväll i förorten...

...kan innehålla så mycket mer än några stadiga på närmaste karaokebar. Exemepelvis kan man bege sig till Gamla Apoteket betala en liten dusör och sätta sig tillrätta på lämplig stol bredvid lämpligt sällskap och av en trevlig servitör beställa in en välsmakande liten pastarätt och en skummande öl. När man så talat och tuggat en stund kliver två gentlemän medförande stora och små blåsinstrument och kör i gång en "shåååv" som får skrattmuskler magmuskler och svårt återhållna dansmuskler att börja leva. Med briljanta sentenser och ljuvliga toner gör de tiden allt för kort och framåt natten stegar man hem med ett leende i novembernunan och i huvet surrar orden "de é gött att leva".
Vänner, på säsongens sista musikkväll presenterade Musikföreningen Picchus, detta år tjugo diton fyllda, Bröxkapellet;

Äh, idag...

...har jag inte en vettig åsikt om nåt. Om inte "Lasagne är gott" kan räknas som en åsikt??!!
Så¨det blir bara lite bilder.

 En påminnelse om hösten

 Natt i Västerås

 Visingsö

 Bara nära

 Visingsö, igen.

 Nära, igen.

Även en liten fluga kan vara vacker!!

Oj tredje inlägget idag...

...men jag blev lite inspirerad av några musikbilder, så jag ger er; Sofi Hogman med band och Hanna Andersson på en vackert ljudande fiol en söndag denna varma höst.

Måste fixa lite ljud på den här bloggen, får förlita mig på min son kanske!!

kan inte låta bli...

...förra bloggen handlade bland annat om bandet Innersense. Det innehöll ett collage på bandet, i det collaget låg en favorit bild; porträttet på Jenny! Min lilla konstnärsdjävul dök upp och jag jobbade lite med bilden och så här blev den då;

Varså god Jenny, jag gillar den, hoppas du gör det också

Ja, så var det måndag då...

...och molnen hänger tunga över nejden. Men det blir bättre...framåt midsommar!
Nä nu ska vi vara glada; var på bio i helgen och såg den gamle stjärnreportern Tintin i action. Kan bara konstatera att animationstekniken har tagit jättekliv tack vare herrar Spielberg och Jackson! Speciellt som det var i 3D blev det en fantastisk upplevelse. De använde 3D-tekniken sparsamt, alltså utan en massa "komma-ut-ur-duken" effekter, den användes mer för att plussa på de fina animeringarna bara. Så ta gärna en vända till en salong nära dig med 3D-visning och njut en stund av lite lättsam och oblodig men fartfylld och vacker action.
Mina gamla vänner i gruppen Inner Sense har gjort sin första musikvideo, som det så fint hette på 80-talet. Gå gärna in och titta. Sök bara på- inner sense- så hittar ni dem där. Kan väl skryta med att en hel del av mina bilder på dem är med i den (det gör den ju inte sämre precis :) )
Så här ser dom ut förresten;

I det offentliga rummet fortsätter det darra betänkligt under våra fötter. Lite skraj ska man nog vara för vad som kan komma. Förmodligen gäller det att se över vad man har i sina lador och om låsen fungerar som de ska. Tråkigast är nog ändå att en del självklarheter i vår välfärd har avslöjats som dåligt lagd fernissa, och att skandal efter skandal avslöjas inom de sektorer vi har varit rätt stolta över. Att sen de ansvariga för alltihop försöker skylla ifrån sig är enbart pinsamt.
Men vi får väl hjälpas åt att göra något åt det eftersom de som vi trodde skulle se till det inte klarar sitt jobb. För många år sen var det en politiker som om sin fiende påtalade att det var inget fel på hans intelligens eller förmåga att verka, problemet var bara att han var felprogrammerad. Kanske är det så, men för tusan, vi har ju mängder av folk bland oss som är duktiga på programmering, så sätt igång bara; omprogrammera en politiker eller företagsledare nära dig, en var kanske räcker för att se att förändringen kommer.

Åsså lite bilder från en underbar plats på jorden som jag fick besöka tack vare min dotters resande i vår lilla värld, kanske lite dramatiska bilder men naturen har en benägenhet att göra lite som den vill när man besöker den, så...Lulworth i Grevskapet Dorset i Drottningadömet England.

 

Klockan 03 46 loggar jag in...

...efter en liten paus i den mörka natten. Nog känns det att kylan är på väg så här i vargtimmen. En måne i nedan syns knappt för de mörka molnen som sveper förbi den. Känns trots det ganska...mysigt, även om varulvsserierna på tv just nu kanske inte känns helt bra att titta på, om man är lättskrämd i sin ensamhet (Jag?? Nääää).
Inte skrämd, snarare road, blir man av politikernas gnabb sinsemellan nu. Verkar vara nya grejen att gnälla internt numera. Johansson från Sigtuna dissar Juholt, Kristdemokraterna skäller ut moderaterna för idéstöld (den där nya stjärnan Arkelsten (M) verkar ställa till det lite grann för moderaterna, kanske dags att ta ett litet snack med henne innan hon har hittat på allt för mycket svårförklarade konstigheter).
Men vi vanliga vi koncentrerar oss på vad som händer om så där en månad tycker jag. Ja, efter diverse julbord (aj aj där försvinner alla goda intentioner om ett bättre liv, som vi haft under hösten) och oförklarliga lätta illamåenden och huvudvärkar ska vi ge oss ut och medelst diverse prylar förklara vår kärlek till vår nästa. Inga moralkakor om det, för ärligt talat ; det är rätt kul.
Själv har jag önskat mig strumpor, kalsonger och rakvatten. Tråkigt?? Jag är realist bara och jag vet ju att det blir det, och kanske någon bra bok förstås.
Kan passa på och rekommendera en romantrilogi förresten, som jag själv  fick under ett par jular av en mycket insiktsfull ung dam i min bekantskapskrets; Kjell Westös böcker om Helsingfors, mycket mycket bra och inte ett enda mord, bara lite död under kriget förstås. En svit om en för många okänd historia från ett land så nära oss men så olik vår egen historia.

 Men en liten påminnelse om det som är vår nära framtid när vintern rasat ut och vi återigen,

fantastiskt nog,  får njuta av den tempererade zonens välsignelse.

Lite historia; det är cirka tusen år mellan dessa två färdmedel; tänk om de som rodde dessa båtar mot Uppsala hade vetat att vi på en halvtimme, bekvämt, kan ta oss samma sträcka som de fick slita i timmar       och ibland, under dåligt väder, dagar för att tillryggalägga.

Hej va de går...

...ibland. Tog bara några år innan pojkarna däruppe förstod att en del företag skatteplanerade och drog till skogs med pengarna. Jisses va de måste ha blivit förvånade!! Ja, ja som flickan sa, (rimmar bra bara:)) men nu ska det nog bli ordning o reda, annars får väl Herr Skattmästare Borg hämta älgstudsaren och köra lite hederligt gammaldags hot.
Och vintern rullar så sakta in, känns speciellt på nätterna. Men oj vilken lång höst vi fick, nästan som vore vi Danskar, men snart ska vi pulsa och bylsa in oss i dun och ylle, fylla pluntan med rom och termosen med kaffe och med Graningekängan på lufsa på, lufsa på in i skogen och till sjö snart vi nå, där skottar vi en plats för vår lilla lappförsedda stjärt och njuter av isblänk, vintersolens sken och värmande dryck tills tårna börjar domna och ögat det vill somna,så vi hemåt får gå.
Om det nu inte blir en engelsk vinter förstås.
Annars måste jag nog tillstå att världen rullar på och ser rätt vacker ut, när man väl ser den genom dimmorna, både naturliga och självskapade sådana (hick)

                                    En gammal kompis som också vill vara med och säger "goddag".

                                      Två herrar som slåss om en dam, precis som när en själv var ung.
                                               Tur att man blivit lite äldre, nu får man använda de
                                                grå tinningarnas charm istället, om man nu har det.

var på en annorlunda utflykt idag...

... till Överjärva gård vid Ulriksdals golfbana, besåg där en fotoutställning av John Hallmén som gjort sig berömd med bilder på småkryp. Otroligt häftigt att se dessa bilder som tagits med en speciell teknik som kallas "stackning", en väldans massa exponeringar lagda på  varandra, 128 exponeringar var det mesta jag såg, vilket ger ett fantastiskt resultat. Jag vågar inte lägga upp någon exempelbild, kan bli ett jäkla liv då och stå mig dyrt, men Googla gärna på honom och titta på hans portfolio, väldigt spännande.
Men ni kan ju få en liten bild tagen av mig istället, inte så nära men i allafall lite insekter, och som bonus en liten ros.

 Det roliga med den här bilden är humlan som sitter bakpå blomman.
Tja, annars har det väl varit en vanlig grå dag i november, konstigt nog ingen snö ännu, men nog tusan luktar det snö-på-gång därute? Eller vad tycker ni kära vänner?

Så var det fredag då, med en massa ettor...

Men var finns alla nollorna då??
Har alltid misstänkt att det är nåt konstigt med nollan, ingenting är ju bara ingenting. Men man får väl skylla på egyptierna som uppfann den, för att kunna räkna lite lättare.
Men nog om detta flum.
Inget nytt under solen idag, eller under den solen som inte syns, kanske är rättare sagt.
Tidningarna skriver åter om besvikelsen över privat vård, utanförskap och annat elände, men det var ju det här vi ville ha!!! Till försvar för rådande omständigheter kan man mena att allt är i sin linda, men det klart de som råkar ut för det blir förbannade, en ilska som sen sprider sig vidare till omgivningen, så den stora allmänna lyckokoefficienten blir sämre och det är ju förbannat tråkigt. Men det klart,att väga blöjorna på ålderdomshem är väl ett fullständigt vansinnigt beslut, måste vara skapat av en ovanligt knäpp ekonom som inte har andra idéer om hur man ska effektivisera och spara inom företaget. Tyvärr har man ju mött dessa typer några gånger i sitt liv, oftast har man bara kunnat skratta lite åt dom och sen fullständigt gett fan i deras konstigheter. Det kan inte vara lätt att sitta vid sitt skrivbord och känna att man egentligen inte fyller någon funktion, då blir det lätt att man tänker lite fel emellanåt.
Nä nu tycker jag vi gläds åt helgen, tänker positivt och gläds där vid som denna lilla krabat:

Tänkte ta en dag offline men...

...så hörde jag en rolig grej på radio. Kanske inte så rolig för vissa visserligen.
Antalet dödsfall i samband med fallolyckor överstiger nu antalet döda i trafikolyckor!!
En stor del av det förklaras av att det är mest riktigt gamla som inte klarar av sviterna av en olycka i hemmet, men i allafall! Vi löser ett problem och får ett annat.Fallen har alltså ökat, vad det kan bero på kan man fundera på. Kanske en del i förklaringen ligger i att de äldre tvingas bo själva mycket längre idag än bara för tjugo år sedan. Det illa omtalade ålderdomshemmet hade i allafall en fördel, någon fanns där! Sitter i båten numera med två gamla föräldrar som behöver lite hjälp och närvaro och har blivit tvungen att tänka lite på det här att bli gammal. Så jag har bestämt mig för att vara snäll mot mina barn så de inte glömmer bort mig när jag sitter där och inte längre orkar gå till affären i snöstormen, någon plats på äldreboende kan man väl glömma, lär väl kosta skjortan och lite till när den dagen kommer. Men det kan man väl förstå, grabbarna o tjejerna på Carema måste ju få betalt de också.

Osså ett par bilder som andas lite höst och mörker.

Så råkar man då titta i tidningen...

...å så va den dan förstörd!!!!

Käre Jesus så mycket elände, Borg med hästsvansen är sur på Nordea, Carema får på moppen och det där korta Viagratuggande Italienska pervot ska avgå...sen! Tack o lov  fick herr M. Birro ur sig en skön krönika i Expressen om de tålmodiga i Trollhättan annars hade dagen varit helt förstörd. Eländes elände!!!" Idag mår jag bra" som den gamle legenden Kenta sjöng så kraxigt en gång i tiden, så jag slår igen blaskan och kommenterar med en annan legendars ord; "det kommer bättre tider tro mig tro mig".
Tills dess får ni nöja er med en liten hälsning från Öland.

Är det konstigt att man längtar bort nån gång...

...var en fin gammal låt med den nu bortglömde Lena Andersson. Om man längtar bort är det en bra start att flyga iväg...och helt osökt kom då dessa två bilder ur mitt digra arkiv till mig.

En liten tävlingsbild mellan människa och natur. Fågeln är ju vackrare och förorenar ju mindre (om man inte råkar stå precis under den i ett visst givet ögonblick vill säga) så den matchen vinner den, men å andra sidan kan de ju inte lyssna på radio eller svalka sig med AC:n, ja, så det blir väl oavgjort då...eller vad tycker du??

Bild nummer två; en betraktelse över människans samspel med den fantastiska naturen, och hur små vi egentligen är i det stora sammanhanget.

ja, Thats all folks, for The moment.

Lite nostalgisk...

...så här i höstdimman.

En liten bild från den tid när ingen ens hajade ordet digitalfotografering (för trettio kilo sen ungefär). Där stod man i mörkrummet på det storaförlaget på Torsgatan i mörkret och kreerade vackra silverhaltiga bilder. Min farfar berättade ibland om när han första gången såg en bil och blev så rädd att han sprang till skogs, själv får man väl berätta för barnbarn om den tid när fotona fanns på långa remsor av celluloid och var bakvända.
Vissa tycker än idag att det är lite charmigt med den här gamla tekniken, fan vet!!! Många fick eksem och annat skit och gudars jävlar om nåt hände med filmen, då gick det inte att rädda. Speciellt känsligt när fotograferna kom hem med material från nåt land långt bort. Jag klarade mig från större olyckor men det finns historier från den tiden som nu är kul att berätta men när de hände kunde få in folk på psyket halvt om halvt. En medarbetare hos oss lyckades ljusskada ett tjog filmer från Vietnam på 70-talet. han blev, som det berättats, sjukskriven ett bra tag.
Men, men kul tider var det i allafall, speciellt på firmafesterna:)

Vackra morgon, vackra morgon...

Märkvärdigt vad vacker en novembermorgon kan vara! Bara se, känna och njuta av denna morgon.
Nåt helt annat; fick ett erbjudande om ny lägenhet idag. Bra läge, 56kvm, halvcentralt, helt okej alltså. Men.. en hyra på nästan åtta tusen!!?? Okej för en som, likt undertecknad, har hyfsat betalt och inga större andra utgifter.
Men för en ung, studerande eller i början på arbetslivet med önskan om lite mer i livet än att bara betala hyra och el och kanske ha möjlighet att lägga undan en slant varje månad är det åt helvete för dyrt. Det fanns en tid när hyror som regel skulle ligga på 25% av EN normallön. Nu ligger det på samma nivå, om man är TVÅ med arbete! Kanske dags att börja fundera lite på nya av så många föraktade subventioner och dylika nya sätt att se på varje människas rätt, som det är skrivet, att ha någorlunda hyfsat tak över huvudet.
Vän av ordning kanske tycker att "vadå, alla ska väl betala vad det kostar". Tyvärr så tjänar ingen på de nackdelar det blir med de här höga hyrorna. Många kommer att ha problem att göra det som kallas "bostadskarriär" och detta bidrar till låsningar i "systemet", rullningen av bostäder kan bli katastrofalt låg. Till o med de som idag sitter på bostadsrätter och skulle vilja frigöra kapital och byta ner sig till mindre tvekar nu eftersom det blir fasen så mycket dyrare att hyra än att sitta kvar i sin lilla bostadsrätt och fortsätta betala lånen (har ju börjat bli lite impopulärt att vara ränteslavar idag tack vare bankernas girighet). En annan effekt är ju att de som fortfarande har hyfsade hyror i äldre hyresbestånd också sitter kvar även om de skulle vilja byta till något annat, mindre eller större.

Nä, nog med negativitet för denna morgon, så varsågod, lite sommarfärg så här på morgonen;

 

 Ps. Hörde nyss att en del sjukhus ville införa tillståndstvång för fotografering på exempelvis BB. Undrar när vi ska vänja oss vid att utvecklingen går framåt?? Självklart ska alla vi som jobbar med människor, och även annat tåla granskning. Vi är faktiskt VIKTIGA för andra och måste orka med att tåla granskning och kritik. På jobbet är vi inte privatpersoner utan proffs som i våra arbetsuppgifter ska tåla lite "övervakning". Ds.

Så här framåt natten...

Kan inte låta bli att lägga upp dessa "konstverk". Satt o lekte en stund med Picnik, det var ju riktigt kul :=)

Lite snokande

Kan ju inte bara gnälla och vara seriös på min lilla blogg, så här kommer två bilder som jag gillar. Samma snok som nedan men nu i lite mer närkontakt, han, hon var ganska gullig faktiskt men blev nog lite rädd för den där tokfan som trängde sig på.

Rätt kul att fått dessa bilder helt oförhappandes

vart är vi på väg???

Satt på morgonen och lyssnade på en intervju med filmregissören Ruben Östlund angående hans nya film "Play". Utan att ha sett den blev jag lite upprörd över den och pratet runt den. Dels använde programledaren benämningen "svarta" om de tonåringar som medverkar i filmen, med afrikanskt ursprung flera ggr, dels fyllde vissa scener på fördomar som SD rider på väldigt mycket. Vad varken Ruben eller journalisten verkar förstå är att konfirmerandet av fördomar är otroligt farligt.
1939 hade en film som hette Pettersson och Bendel premiär i Sverige. Bendel är den lismande, giriga juden som till o med lurar den lite aparta men ändå svenska Pettersson fast de ett tag varit kompanjoner. Filmen gick att göra pga tidsandan och även om slutet var förlåtande och lite PK i sossesverige, så var den rasistisk. Den tilläts av nästan samtliga grupperingar i samhället med orden "Ja men det är ju så det är, man måste väl våga prata om det". Där är vi igen! Visst har flera ungdomar med utländsk bakgrund begått brott liknande det som syns i filmen och värre än så faktiskt. Har själv blivit utsatt för en grupp som lekte maffia i sin håglöshet och svarta syn på sin plats i samhället. Och visst, det fanns giriga Judar (finns visst "renrasiga" såna också att döma av rubriker i dagarna) men de var och är en minoritet av en minoritet.
Jag tror knappast att vi får ordning på dessa uttryck för vanmakt genom att "öppna garderoben".
Min kära farfar blev 80 år gammal nedslagen av två ungdomar (helylle svenskar) när han var på väg hem en sen lördagskväll. Löständerna for all väg och hann skakades om rejält. När jag mötte honom någon dag senare och pratade om händelsen var hans enda kommentar: "tänk va hemskt att vara så ung och bära på så mycket hat i sig att man kan ge sig på en gammal gubbe". Har burit med mig de orden sen dess och varje gång jag närmat mig "problemet" upprepat det som ett mantra.
Med detta lilla inlägg vill jag alltså säga, som en liten hälsning till herr Östlund, herr Wilks och några andra i kultur och media industrin; tänk efter några ggr till innan ni börjar iscensätta sånt som handlar om de som har mindre makt än er själva, det slår så lätt fel. Att Östlund lovade gratis inträde till Sverigedemokrater iklädda folkdräkt var bara lite larvigt raljerande från kulturparnassen.

Nu till något helt annat, en bild som tecknar min sinnes stämning idag: Blues, även om solen tittar fram, här i tappning av pojkarna i vilande BabaBlues.

Hoppsan...

...måndag igen och stackarna (kan inte säga annat) på Saab fick ännu en spik inslagen i sin kista. Nog anar man en liten ryss som lurar lite i vassen på att småfisken ska slappna av lite grann. Få se vad som väntar i nästa avsnitt av såpan från Trollywood (någon borde, kanske herr Guillou, bli intresserad av att skriva ett svenskt Dallas).

Ja som tidigare sktivet, så lurar ju kung Bore i sin isiga vass nu men nog har det varit en ovanligt "trevlig" november.


 Så vill jag rekommendera fotomässan nästkommande helg, 18-19-20/11, det blir som vanligt många kul prylar att titta på och önska i julklapp samt en massa högintressanta utställningar. Tills dess får ni nöja er med denna bild:

 En liten snygging jag träffade på vid en badplats nu i höst.
Kommer nog ett par bilder till på den framåt.

Jaha...

Då var det måndag i verkligheten då och ännu en vecka skola människor våndas inför grekers, kinesers, holländares och andras beslut om hur fredagen skall sluta.

Läste förresten en liten blogg från en så kallad tankesmedja angående "Juholtaffären". Tusan va en del fans är fortsatt indignerade, eller rättare sagt barnsligt tjuriga, över aftonbladets "drev" runt deras Håkan. Lite läskigt när anhängare till ett demokratiskt parti med så starka anor halvt om halvt ropar på censur och korsfästelser. Tydligen har de inte förstått att pressfriheten är ABSOLUT även om det skarvas en del emellanåt. Trots allt skadar ett felaktigt inlägg i en tidning mindre än en ljugande eller moraliskt korrupt politiker. Tidningarna är inte heller folkvalda eller makthavare gentemot "den lilles" vardagsverklighet.

För övrigt så kan man lite med huvudet på sné se spelet i Trollhättan gå vidare och lite stilla undra "va fan håller de på med". Om allltihop spricker, vilket man inte hoppas naturligtvis, kommer det att var ett av detta århundrades största skalbolagsaffärer, oavsett att det är nästan nittio år kvar på detta århundrade. Tror i allafall lilla jag.

Och grekerna tjattrar vidare mot ruinens brant och eurons upplösning, och vi häruppe i nord väntar på kylan och någonting som tyder på kreativitet från de folkvaldas salar medans vi hånas av ett stöddigt mumintroll för att vi kanske tycker att en del tar för sig lite väl mycket ur grytorna.

Med denna lilla bild säger jag "Vi ses" och glöm inte plocka fram långkalsongerna för snart sveper gamle kung Bore in oss i sitt vita skägg och midsommar blir inte längre ett minne utan en längtan.

Ett litet litterärt Ps; Började läsa Jan Mårtensson (gammal deckarförfattare, långt innan Läckberg och gänget) och kom helt plötsligt på varför jag fortfarande gillar dessa "gamlingars" deckare bättre än de nya förmågornas; man slipper obduktionsprotokollen, psykoanalyserna och de taffliga försöken till samhällsanalys. Bara ren och skär skröna alltså. Ds

Vilken morgon

Hurra hurra, det börjar bra!!!!
Först räddar herr Muller Saab, som ingen längre vill köpa, till kineserna, sen faller börsen tack vare att Grekerna inte vill betala sina lån.

Själv funderar jag på om det är dags att handla lite mat till lunchen. Men det kan vänta medan man funderar på hur man sjka lösa de större problemen